| Shared note |
{geni:occupation} Riksråd, ridder og fogd, Fogd i Jämtland {geni:about_me} =Feil informasjon= '''Se også denne siden:''' [http://www.heraldik.se/heraldica/post.asp?method=ReplyQuote&REPLY_ID=5701&TOPIC_ID=785&FORUM_ID=6 Forum för nordiska heraldiker] --------------------------------------------------------- http://home.online.no/~kjelhoey/Genealogi/schancke2.htm Isle Of Man tillhörde Norge År 800-1300 Vissa skribenIsle Of Man tillhörde Norge År 800-1300 Norsk överhöghet: Eget biskopsäte under Trondheim under medeltiden: Om Hallstein Torleifsson: Stilleståndtraktaten: Sigrid Håkansdotter: Kungason? Riddare. Norskt riksråd 1303-1324 Sigill: Jurisdikation över Jämtland, kungens mani Jämtland. Bodde på Kungsgården på Frösön mesta tiden. Fogden hade stor makt: Missbruk av sin ställning: Riddare: Riddarväsendet: Vapensköldar Egge vid Stenkjer, Tröndelag Skanke-ätten (1. The three legs go to Scandinavia, och Fra Skanke-slektens historie, Isle of Man 1986, Barney Young, Isle of Man. 2. Det norske folks historie, P. A. Munch. 3. Jämten 1969, C.R. Carlsson. 4. JHH:I, Ahnlund. 5. Skanke-ätten. 6. Herje Skuncke, 1978.) Professor Ahnlund skriver att han med stöd av kronologien inte anser uteslutet att riddaren Hallsten Torleifsson, (1272-1345), som var i full verksamhet vid 1300-talets ingång, kan ha varit systerson till Magnus Håkonsson Lagaböter (1238-1280), som var son till Håkan IV den Äldre (1204-1263). Man erinrar sig Magnus Erikssons förmyndarregerings aktningsfulla sätt att titulera honom å kungens vägnar. Vapnet verkar stämma med Isle of Man´s. Målningar i Hackås kyrka: Hövdingesäte i Fylkemannagården Forskningar: GIft med: Syster Cecilia. Fosrskarnas resultat: Generelle notater: Referansen til Hallstein Torleifssons våpen med tre ben er et diplom fra 1303 (DN III:56). Det er gjengitt i Norske sigiller fra middelalderen (Huitfeldt-Kaas, 1899). Nils Ahnlund viser også våpenet til Hallstein Torleifsson i 'Jämtlands och Härjedalens historia' og skriver: 'det överensstämmar, märkligt nog, såväl med konungariket Mans som med Siciliens vapen, brukade under normandisk tid'. Ridder. Død 1345. Historikeren Barney Young på Isle of Man vil ha det til at Halstein var sønn av Torleif Haraldsson og Magnhild, datter av Godred Magnusson, d 1275, konge av Suderøyene 1265-66. Han begrunner det med at ættevåpnet til denne ætten stammer fra kongehuset på Isle of Man, som førte et tilsvarende våpen. Young har også laget en hypotetisk stamtavle som viser Halstein Torleifssons ætt som opphav til de øvrige Skankeættene i Norden ("The three legs go to Scandinavia", og "Fra Skanke-slektens historie", Händelse Datum Plats Källa Hallstein døde **.**.1345, Egge. Han var kongssønn fra Isle of Man, men arvet ikke kongedømmet fordi kong Magnus Lagabøte måtte avstå Isle of Man og Hebridene til Skottland ved freden i Perth i Skottland i 1266. Kanskje fikk han "regjere" som sysselmann i Jämt- land som trøst av kong Magnus for den tapte kongekronen? Hans segl fra 1303 med tre avhugde, bøyde skanker er kanskje et lite bevis for slektskapet mot Skancke slekten i Jämtland. Skancke slekten har et våpen som har den avhugde skanken. Han var sysselmann for Jämtland fra 1326. Noteringar Bilden ovan visar Hallsten Torleifssons sigill från 1303. (Källa: Jämten 1969 Under det norska ärkebiskopsdömet i Trondheim var Isle of Man ett eget biskopssäte under medeltiden. Hallstens Torleifsson var troligen född på Isle of Man, där såväl Hallsten som hans far sannolikt hade blivit kungar om inte norske kungen Magnus Lagaböte vid freden i Perth (vid en vik ovanför Edinburgh, Skottland), år 1266 hade tvingats avstå öarna Isle of Man och Hebriderna till den skotske kungen Alexander III. Att komma under skotskt styre var inte populärt bland befolkningen på öarna och resulterade i ett uppror år 1275, som dock slutade med förlust för upprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade Hallsten och sannolikt också hans moder till Norge medan fadern uppges ha dött i Skottland. I stilleståndstraktaten mellan kung Erik Menved (1274-1319) av Danmark och Erik Magnusson (1268-1299) av Norge från 1295 är det nämnt en Torlack Skenck mellan garanterna (som nr 17 av 23) på norsk sida, som kan vara ett fel för Torleif Skanke, och han kan därmed duga bra som far till Hallstein Torleifsson ? Brevet finns i Regesta Norvegica II, nr 790. Flera av de norska garanterna har varit svåra att identifiera. -------------------- Hallsten's lineage to the Isle of Man kings is based on research by GVC Ridder. Død 1345. Yrke: Riksråd, riddare och fogde i Jämtland 1326-1333 Händelse Datum Plats Källa f. **.**.1275, Isle of Man, Yrke: Ridder og riksråd, g. CA. 1300, Sigrid Håkonsdatter, f. CA. 1280, Ringerike?, d. **.**.1363, Egge. Hallstein døde **.**.1345, Egge. Han var kongssønn fra Isle of Man, men arvet ikke kongedømmet fordi kong Magnus Lagabøte måtte avstå Isle of Man og Hebridene til Skottland ved freden i Perth i Skottland i 1266. Kanskje fikk han "regjere" som sysselmann i Jämt- land som trøst av kong Magnus for den tapte kongekronen? Hans segl fra 1303 med tre avhugde, bøyde skanker er kanskje et lite bevis for slektskapet mot Skancke slekten i Jämtland. Skancke slekten har et våpen som har den avhugde skanken. Han var sysselmann for Jämtland fra 1326. Familj med Sigrid HÅKONSDOTTER (1281 - 1363) Noteringar Vid freden i Perth, Skottland, 1266 avstod norske kungen Magnus Lagaböte öarna Isle of Man och Hebriderna till Alexander III av Skottland. Det var icke populärt bland befolkningen på öarna och resulterade i ett uppror 1275 som slutade med förlust för upprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade Hallstein Torleifsson till Norge och modern Maud säges ha följt efter 1292. Hallstein var i Nidaros 1303 som 'kongsmann' under kung Håkon VI (Magnus Lagabötes son). Där brukade han ön Manþs kungliga sigill, som togs i bruk som sigill för kungarna på Man omkring mitten av 1200-talet. Hallstein blev slagen till riddare och utnämnd till syssloman i Jämtland. I juli 1326 gav kung Magnus VII Eriksson av Norge-Sverige Hallstein och lagman Arne i uppdrag att undersöka klagomål framställda av ärkebiskop Olav i Uppsala. Olav hade jurisdikation över Jämtland trots att Jämtland på den tiden var en del av Norge. (Källa: G.V.C. Young 1986) P.A.Munch i 'Det norske folks historie' skriver i 1862 i forbindelse med diplomet av 1326 der Hallstein Thorleifson er nevnt som Sysselmann: 'Den her nevnte Hr. Hallstein var en af de gamle herrer fra Kong Haakons tid, der allerede i 1303 anvendtes som overordentlig kongelig Ombudsmand i Thrøndelagen, hvor han synes at have haft hjemme'. (s. 371). På s. 377 hvor Munch ramser opp sysselmennene, skriver han 'Hr. Hallstein Thorleifssøn, fra Trøndelagen' så der tar han ingen forbehold. (Källa: May Teistevoll) Fadern flyttade till Norge, men det förekommer två olika uppgifter om när detta hände; G.V.C. Young anger 1280 medan May Teistevoll har angett år 1250. Är den senare uppgiften riktig så bör Hallsten vara född i Norge. (Egen sammanställning) Hallstein Torleivsson. Ridder. Død 1345. Historikeren Barney Young på Isle of Man vil ha det til at Halstein var sønn av Torleif Haraldsson og Magnhild, datter av Godred Magnusson, d 1275, konge av Suderøyene 1265-66. Han begrunner det med at ættevåpnet til denne ætten stammer fra kongehuset på Isle of Man, som førte et tilsvarende våpen. Young har også laget en hypotetisk stamtavle som viser Halstein Torleifssons ætt som opphav til de øvrige Skankeættene i Norden ('The three legs go to Scandinavia', og 'Fra Skanke-slektens historie', Isle of Man 1986). Barn etter Hallstein Torleivsson og ukjent ektefelle var: Johan Hallsteinsson, Nils Hallsteinsson och Thord i Almholte. FOGDENS UPPGIFTER. För att styra den del av Norge som Jämtland utgjorde, behövde den norske kungen en representant i landet. Från början kallades han sysselman eller fogde. Fogden var bosatt på Kungsgården på Frösön. Han uppträdde med mycken ståt. På sina resor åtföljdes han av ett stort följe för vilket bönderna fick hålla både skjuts och traktering. Fogden hade stor makt och myndighet, han tog upp skatt och förvaltade de kungliga egendomarna samt svarade för ordning och säkerhet i landet, ledde förhandlingarna på tinget och kungjorde dess beslut. Han ombesörjde utskrivning av krigsfolk och höll mönstring vid vapentingen. Inte sällan frestades han att missbruka sin ställning för egen fördel. Då han hade både skatteindrivning och rättsväsenet i sin hand, låg det nära till hands att utdöma högre böter, som han sedan stoppade i sin egen ficka. När fogden hade landskapet i förläning var faran för godtycke ännu större. (Källa: Hammerdals/Gåxsjö historia, Gunnar Englund) Öriket Mans vapen, som för övrigt är öns statsvapen än i dag, har i det norska medeltidsriket endast återfunnits hos Hallsten Torleifsson och hans son Nils Hallstensson. Detta har föranlett H. Hildebrand och N. Ahnlund att från mer allmänna utgångspunkter hålla någon form av samband mellan ön Man och de jämtländska vapeninnehavarna för troligt. (Källa: Jämten 1969, C.R. Carlsson) Magnus 'Barfot', 1073-1103, kung i Norge, använde samma vapen (de tre benen) som Hallsten Torleifsson. (Källa: G.V.C. Young) De främsta bland de adliga krigarna var riddarna som dubbades av kungen. Riddarna betjänades av adliga väpnare och småsvenner. Riddarväsendets anda var chevaleresk. Trohet, heder och ära framställdes som höga ideal. Till riddarnas plikter hörde att skydda de svaga. I första hand kom detta gälla kvinnorna, och de hyllades tillsammans med kampen och äventyret i sånger och romaner. En ringa del av denna kontinentala riddardiktning nådde i sent och stympat skick fram till vårt land. Genom sina väl behärskade rörelser ville riddarna framstå som ett föredöme i värdighet och sinnesjämvikt inför mängden. Den nya stormansklassen var väl medveten om sitt värde och sin plats i samhällshierarkin och fann ett sätt att uttrycka sin exklusivitet i bild. Det skedde genom heraldiken, genom vapensköldar och andra tecken. (Källa: Alf Åberg) Yrke: Ridder og riksråd, g. ca. 1300, Sigrid Håkonsdatter. Hallstein døde **.**.1345, Egge. Han var kongssønn fra Isle of Man, men arvet ikke kongedømmet fordi kong Magnus Lagabøte måtte avstå Isle of Man og Hebridene til Skottland ved freden i Perth i Skottland i 1266. Kanskje fikk han "regjere" som sysselmann i Jämtland som trøst av kong Magnus for den tapte kongekronen? Hans segl fra 1303 med tre avhugde, bøyde skanker er kanskje et lite bevis for slektskapet mot Skancke slekten i Jämtland. Skancke slekten har et våpen som har den avhugde skanken. Han var sysselmann for Jämtland fra 1326. Ugulen: Dei linjene som G[eorge] V[aughan] C[hichester] Young (fødd 1921; det kan Med omsyn til Skanke-ætta/ættene har det tidlegare vore vist til ei Det etterfølgende fant jeg på den britiske regjeringens offisielle sider; Også Stewart Baldwin anser det nå sannsynlig at de senere Kongene på Isle of Ut fra dette synes det sannsynlig at våpenet også har vært i bruk på Isle of En hypotese er at Hallsten Torleifsson (antatt kongsætling) ble riksråd og Skancke-litteraturen angir at også Magnus Berrføtt 1073-1103 brukte våpenet. Våpenet er også kjent fra Pommern på 1300-tallet, dvs etter 1266. Jeg Vennlig hilsen Her er utdraget vedr opprinnelsen til "Manx three Legs": THE THREE LEGS device seems to have been adopted in the Thirteenth Century A rather similar device was popular amongst the Celts and Norsemen in NW All the early examples of the Manx "Legs" show them as if running sunwise -------------------- Hallstein Torleivson f. **.**.1275, Isle of Man, Yrke: Ridder og riksråd, g. ca. 1300, Sigrid Håkonsdatter. Hallstein døde **.**.1345, Egge. Han var kongssønn fra Isle of Man, men arvet ikke kongedømmet fordi kong Magnus Lagabøte måtte avstêa Isle of Man og Hebridene til Skottland ved freden i Perth i Skottland i 1266. Kanskje fikk han "regjere" som sysselmann i Jämtland som trøst av kong Magnus for den tapte kongekronen? Hans segl fra 1303 med tre avhugde, bøyde skanker er kanskje et lite bevis for slektskapet mot Skancke slekten i Jämtland. Skancke slekten har et våpen som har den avhugde skanken. Han var sysselmann for Jämtland fra 1326. Yrke Ridder og riksråd i Norge 1303-1324, Sysselmann i Jämtland 1326-1333. Skanckes eventuelle tilknytning til kongehuset på Isle of Man bygger på forskninger gjort av Barney Young på Isle of Man. Hallsten er å betrakte som nøkkelpersonen i denne forskningen. Jemtlandsætten kom inn samtidig fra Danmark til Norge. Med hensyn till slektsvåpnet og kjente hjelmprydninger har den eventuellt sitt eldste utspring fra en slektgruppe i Pommern, som allerede på 1300-tallet førte like skanckevåpen. Fra omkring 1700 er den gjenværende delen av slekten i Jemtland, med hensyn til leveomstendigheter, er å betrakte som en ren bondeslekt. He was a memer of the Privy Council from 1303 to 1324, District Governor i Jämtland from 1326 on, and a knight. The issue of whether Hallstein was born on the Isle of Man and was descended from the royal house of the former Kingdom which included Man and the Hebrides has been debated. There are indications that the family came to Norway from Denmark ande originated in Pomerania. A family ther used a similar coat-of-arms. On the other hand, the researchers Carl Ruben Carlsson in Sweden, G.V.C. Young on the Isle of Man, and Sven Gaute Barfoth in Sweden have argued their conclusions that Hallstein truly was a direct descendant of the Man royal house. They propose that Hallstein and his mother emigrated to Norway toward the end of the thirteenth century (perhaps because King Magnus Lagabøter of Norway, having sold the Hebrides and Man to Scotland in 1266, arranged so that the District Governorship of Jämtland would in time come to Hallstein as consolation.) The facts are that King Magnus ceded Man and the Hebrides to the Scottish crown in 1266. The move was highly unpopular in the Islands and in 1275 there was a revolt led by the old Norse aristocracy. The rebels lost and the leaders and supporters were either killed or came to terms with the Scottish king, or fled the country. It is believed that Hallstein's father died in Scotland, while his mother fled with her young son to Norway and to the royal family there, to whom she was related. His family seat was the farm Egge in Nord Trøndelag, Norway. A surviving seal of his from 1303 has the Isle of Man royal coat-of-arms. He will most likely have adopted it after his mother. It is worth noting that King Magnus Barfot of Norway (1073-1103) utilized the same coat-of-arms. Torleifsson, Hallsten Teorin om Jämtlands-Skanckes eventuella anknytning till kungahuset på Isle of Man bygger på forskningar gjorda av Barney Young på Isle of Man. Hallsten är att betrakta som nyckelpersonen i denna forskning. Jämtlandsätten inkom sannolikt från Danmark till Norge. Med hänsyn till ättevapnet och kända hjälmprydnader har den eventuellt sitt äldsta ursprung från en släktgrupp i Pommern, som redan på 1300-talet förde lika skanckevapen. Från omkring 1700 är den kvarvarande delen av ätten i Jämtland, med hänsyn till levnadsomständigheter, att betrakta som en renodlad bondesläkt. Sid 384. Hallsten levde ännu 1345, känd första gången i två diplom 1303, det ena då han tillsammans med riddaren Audun Vigleiksson kungör för Verdalsborna i kungens ( Håkon VI, Magnus Lagaböters son) (Det var väl Håkon V, som var Magnus Lagabötes son, PW) namn en dom och det andra där han med riksråden baron Bjarne Erlingsson till Bjarköy, baron Erling Amundsson och baron Snare Aslaksson har uppdraget att fullfölja domen. Han var riddare och norskt riksråd senast 1303, nämnd syssloman i Jämtland. Hans sätesgård var Egge i Tröndelagen. Enligt bevarat sigill från 1303 förde hans Isle of Man's kungavapen med 3 avhuggna böjda skankar förenade i trepass och ordnade motsols. Gift före 1300 med Sigrid Håkonsdotter. Hallsten skänkte 2 pund jordagods till Trondenes kirke för Sigrid Håkonsdotters själ. (Sigrid var gift först med Ogmund Guttormsson, med vilken hon hade sonen Olaf Ogmundsson). Sigrid hade en syster Cecilia, som 1363 instiftar en själamässa för henne och hennes son Olaf. Källa: Skancke-ätten av Herje Skuncke 1978. Det är forskarna Carl Ruben Carlsson, G.V.C. Young på Isle of Man och Sven Gaute Barfoth, som med gemensamma ansträngningar kommit fram till ett resultat, som i stort ger besked att släkten Skancke i själva verket är en gren av Isle of Man's kungahus och att den grundades i Sverige och Norge i och med att Hallsten Torleifsson och hans mor prinsessan Magnhild i slutet av 1200-talet emigrerade från Isle of Man och bosatte sig i Norge. Min fundering: Ornade kung Magnus "Lagaböte" det så att Hallsten fick Jämtland som "tröst" för att Magnus överlät Isle of Man och Hebriderna till Skottland 1266 ? xxxxxx Magnus Lagabøte 1263-1280 Magnus Lagabøte, som var sønn av Håkon Håkonsson, var nok en litt fredeligere mann enn faren sin. Magnus solgte Hebridene og Man til skottene og sluttet fred med dem i 1266. Han holdt også fred med nabolandene, og han lot til og med være å sette makt bak kravet om medgift for sin danske hustru. Han fikk den heller aldri utbetalt. Magnus er mest kjent for den innsatsen han gjorde for å utvikle lovverket. Magnus Lagabøtes landslov, som ble utarbeidet i den tiden han var konge, samordnet lovene for de fire lagtingene og la samtidig lovgivningen under kongen en gang for alle. For kjøpstedene ble det utarbeidet en felles bylov, og aristokratiet, riksembetsmennene og hirden fikk sine privilegier og plikter nøye definert i "Hirdskråen". Hensikten med lovgivningen var å skape et rettsfellesskap for hele riket, med utvisking av gamle, regionale rettsforskjeller. Slik sett kan lovgivningen sees som et bevis på sentralmaktens seier over lagtingenes og bøndenes styringsmyndighet. Magnus innførte også titler etter utenlandsk mønster: Lendmennene ble hetende baroner, og skutilsveinene ble hetende riddere. I én sammenheng støtte Magnus på hard motstand. Den norske erkebiskopen nektet å godta kongen som lovgiver for kirken. Etter langvarig tautrekking kom det til forlik mellom kongen og erkebiskopen, den såkalte sættargjerden, i Tønsberg i 1277. I denne overenskomsten fikk kirken betydelig skattefrihet og flere andre privilegier. Magnus Lagabøtes sønn, Eirik Magnusson, overtok kongemakten da faren døde i 1280 Om ovenstående er riktig,og Isle of Man ble overdratt Scottland mot betaling, er det jo mye som tyder på at en eller annen kompensasjon ville vært naturlig. En ting som ikke er gjort poeng av noe sted jeg har sett, er det faktum at Hallstein var yngste av 5 brødre, og derav uansett ikke ville blitt Konge, om man forble på Norrønne hender. I tillegg er Hallstein Torleivsson født 1272, eller 6 år etter at Scottland har overtatt øya. Magnus Lagabøte går bort allerede 1280 når Hallstein er 6 år gammel, så kompensasjon med tilhørende privilegier må i såfall ha tilfalt hans far, og deretter nedarvet. CROVAN Fra Olav Arne Korsnes sine nettsider: "Historikkeren Barney Young på Isle of Man vil ha det til at Halstein var Etter å ha lest gjennom en del innlegg om dette på nettet, tror jeg nok RESIDENCE: Fogd i Jämtland 1326-1333 BIRTH: ABT 1272, Isle of Man, England (?) Historikeren Barney Young på Isle of Man vil ha det til at Halstein var sønn av Torleif Haraldsson og Magnhild, datter av Godred Magnusson, d 1275, konge av Suderøyene 1265-66. Han begrunner det med at ættevåpnet til denne ætten stammer fra kongehuset på Isle of Man, som førte et tilsvarende våpen. Young har også laget en hypotetisk stamtavle som viser Halstein Torleifssons ætt som opphav til de øvrige Skankeættene i Norden ("The three legs go to Scandinavia", og "Fra Skanke-slektens historie", Isle of Man 1986). <P> Barn etter Hallstein Torleivsson og ukjent ektefelle var: Ridder og riksråd. Fogd/sysselmann over Jãmtland 1326-1333. Födelseort tveksam HALLSTEIN Torleifsson Källa:http://harmkraka.se/slaktforskning/fm/index.htm Ridder. Død 1345. Historikeren Barney Young på Isle of Man vil ha det til at Halsteinvar sønn av Torleif Haraldsson og Magnhild, datter av GodredMagnusson, d 1275, konge av Suderøyene 1265-66. Han begrunner det medat ættevåpnet til denne ætten stammer fra kongehuset på Isle of Man,som førte et tilsvarende våpen. Young har også laget en hypotetiskstamtavle som viser Halstein Torleifssons ætt som opphav til de øvrigeSkankeættene i Norden ("The three legs go to Scandinavia", og "FraSkanke-slektens historie", Isle of Man 1986). Riksråd, syssloman, riddare i Norge. {geni:about_me} =Feil informasjon= '''Se også denne siden:''' [http://www.heraldik.se/heraldica/post.asp?method=ReplyQuote&REPLY_ID=5701&TOPIC_ID=785&FORUM_ID=6 Forum för nordiska heraldiker] --------------------------------------------------------- http://home.online.no/~kjelhoey/Genealogi/schancke2.htm Isle Of Man tillhörde Norge År 800-1300 Vissa skribenIsle Of Man tillhörde Norge År 800-1300 Norsk överhöghet: Eget biskopsäte under Trondheim under medeltiden: Om Hallstein Torleifsson: Stilleståndtraktaten: Sigrid Håkansdotter: Kungason? Riddare. Norskt riksråd 1303-1324 Sigill: Jurisdikation över Jämtland, kungens mani Jämtland. Bodde på Kungsgården på Frösön mesta tiden. Fogden hade stor makt: Missbruk av sin ställning: Riddare: Riddarväsendet: Vapensköldar Egge vid Stenkjer, Tröndelag Skanke-ätten (1. The three legs go to Scandinavia, och Fra Skanke-slektens historie, Isle of Man 1986, Barney Young, Isle of Man. 2. Det norske folks historie, P. A. Munch. 3. Jämten 1969, C.R. Carlsson. 4. JHH:I, Ahnlund. 5. Skanke-ätten. 6. Herje Skuncke, 1978.) Professor Ahnlund skriver att han med stöd av kronologien inte anser uteslutet att riddaren Hallsten Torleifsson, (1272-1345), som var i full verksamhet vid 1300-talets ingång, kan ha varit systerson till Magnus Håkonsson Lagaböter (1238-1280), som var son till Håkan IV den Äldre (1204-1263). Man erinrar sig Magnus Erikssons förmyndarregerings aktningsfulla sätt att titulera honom å kungens vägnar. Vapnet verkar stämma med Isle of Man´s. Målningar i Hackås kyrka: Hövdingesäte i Fylkemannagården Forskningar: GIft med: Syster Cecilia. Fosrskarnas resultat: Generelle notater: Referansen til Hallstein Torleifssons våpen med tre ben er et diplom fra 1303 (DN III:56). Det er gjengitt i Norske sigiller fra middelalderen (Huitfeldt-Kaas, 1899). Nils Ahnlund viser også våpenet til Hallstein Torleifsson i 'Jämtlands och Härjedalens historia' og skriver: 'det överensstämmar, märkligt nog, såväl med konungariket Mans som med Siciliens vapen, brukade under normandisk tid'. Ridder. Død 1345. Historikeren Barney Young på Isle of Man vil ha det til at Halstein var sønn av Torleif Haraldsson og Magnhild, datter av Godred Magnusson, d 1275, konge av Suderøyene 1265-66. Han begrunner det med at ættevåpnet til denne ætten stammer fra kongehuset på Isle of Man, som førte et tilsvarende våpen. Young har også laget en hypotetisk stamtavle som viser Halstein Torleifssons ætt som opphav til de øvrige Skankeættene i Norden ("The three legs go to Scandinavia", og "Fra Skanke-slektens historie", Händelse Datum Plats Källa Hallstein døde **.**.1345, Egge. Han var kongssønn fra Isle of Man, men arvet ikke kongedømmet fordi kong Magnus Lagabøte måtte avstå Isle of Man og Hebridene til Skottland ved freden i Perth i Skottland i 1266. Kanskje fikk han "regjere" som sysselmann i Jämt- land som trøst av kong Magnus for den tapte kongekronen? Hans segl fra 1303 med tre avhugde, bøyde skanker er kanskje et lite bevis for slektskapet mot Skancke slekten i Jämtland. Skancke slekten har et våpen som har den avhugde skanken. Han var sysselmann for Jämtland fra 1326. Noteringar Bilden ovan visar Hallsten Torleifssons sigill från 1303. (Källa: Jämten 1969 Under det norska ärkebiskopsdömet i Trondheim var Isle of Man ett eget biskopssäte under medeltiden. Hallstens Torleifsson var troligen född på Isle of Man, där såväl Hallsten som hans far sannolikt hade blivit kungar om inte norske kungen Magnus Lagaböte vid freden i Perth (vid en vik ovanför Edinburgh, Skottland), år 1266 hade tvingats avstå öarna Isle of Man och Hebriderna till den skotske kungen Alexander III. Att komma under skotskt styre var inte populärt bland befolkningen på öarna och resulterade i ett uppror år 1275, som dock slutade med förlust för upprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade Hallsten och sannolikt också hans moder till Norge medan fadern uppges ha dött i Skottland. I stilleståndstraktaten mellan kung Erik Menved (1274-1319) av Danmark och Erik Magnusson (1268-1299) av Norge från 1295 är det nämnt en Torlack Skenck mellan garanterna (som nr 17 av 23) på norsk sida, som kan vara ett fel för Torleif Skanke, och han kan därmed duga bra som far till Hallstein Torleifsson ? Brevet finns i Regesta Norvegica II, nr 790. Flera av de norska garanterna har varit svåra att identifiera. -------------------- Hallsten's lineage to the Isle of Man kings is based on research by GVC Ridder. Død 1345. Yrke: Riksråd, riddare och fogde i Jämtland 1326-1333 Händelse Datum Plats Källa f. **.**.1275, Isle of Man, Yrke: Ridder og riksråd, g. CA. 1300, Sigrid Håkonsdatter, f. CA. 1280, Ringerike?, d. **.**.1363, Egge. Hallstein døde **.**.1345, Egge. Han var kongssønn fra Isle of Man, men arvet ikke kongedømmet fordi kong Magnus Lagabøte måtte avstå Isle of Man og Hebridene til Skottland ved freden i Perth i Skottland i 1266. Kanskje fikk han "regjere" som sysselmann i Jämt- land som trøst av kong Magnus for den tapte kongekronen? Hans segl fra 1303 med tre avhugde, bøyde skanker er kanskje et lite bevis for slektskapet mot Skancke slekten i Jämtland. Skancke slekten har et våpen som har den avhugde skanken. Han var sysselmann for Jämtland fra 1326. Familj med Sigrid HÅKONSDOTTER (1281 - 1363) Noteringar Vid freden i Perth, Skottland, 1266 avstod norske kungen Magnus Lagaböte öarna Isle of Man och Hebriderna till Alexander III av Skottland. Det var icke populärt bland befolkningen på öarna och resulterade i ett uppror 1275 som slutade med förlust för upprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade Hallstein Torleifsson till Norge och modern Maud säges ha följt efter 1292. Hallstein var i Nidaros 1303 som 'kongsmann' under kung Håkon VI (Magnus Lagabötes son). Där brukade han ön Manþs kungliga sigill, som togs i bruk som sigill för kungarna på Man omkring mitten av 1200-talet. Hallstein blev slagen till riddare och utnämnd till syssloman i Jämtland. I juli 1326 gav kung Magnus VII Eriksson av Norge-Sverige Hallstein och lagman Arne i uppdrag att undersöka klagomål framställda av ärkebiskop Olav i Uppsala. Olav hade jurisdikation över Jämtland trots att Jämtland på den tiden var en del av Norge. (Källa: G.V.C. Young 1986) P.A.Munch i 'Det norske folks historie' skriver i 1862 i forbindelse med diplomet av 1326 der Hallstein Thorleifson er nevnt som Sysselmann: 'Den her nevnte Hr. Hallstein var en af de gamle herrer fra Kong Haakons tid, der allerede i 1303 anvendtes som overordentlig kongelig Ombudsmand i Thrøndelagen, hvor han synes at have haft hjemme'. (s. 371). På s. 377 hvor Munch ramser opp sysselmennene, skriver han 'Hr. Hallstein Thorleifssøn, fra Trøndelagen' så der tar han ingen forbehold. (Källa: May Teistevoll) Fadern flyttade till Norge, men det förekommer två olika uppgifter om när detta hände; G.V.C. Young anger 1280 medan May Teistevoll har angett år 1250. Är den senare uppgiften riktig så bör Hallsten vara född i Norge. (Egen sammanställning) Hallstein Torleivsson. Ridder. Død 1345. Historikeren Barney Young på Isle of Man vil ha det til at Halstein var sønn av Torleif Haraldsson og Magnhild, datter av Godred Magnusson, d 1275, konge av Suderøyene 1265-66. Han begrunner det med at ættevåpnet til denne ætten stammer fra kongehuset på Isle of Man, som førte et tilsvarende våpen. Young har også laget en hypotetisk stamtavle som viser Halstein Torleifssons ætt som opphav til de øvrige Skankeættene i Norden ('The three legs go to Scandinavia', og 'Fra Skanke-slektens historie', Isle of Man 1986). Barn etter Hallstein Torleivsson og ukjent ektefelle var: Johan Hallsteinsson, Nils Hallsteinsson och Thord i Almholte. FOGDENS UPPGIFTER. För att styra den del av Norge som Jämtland utgjorde, behövde den norske kungen en representant i landet. Från början kallades han sysselman eller fogde. Fogden var bosatt på Kungsgården på Frösön. Han uppträdde med mycken ståt. På sina resor åtföljdes han av ett stort följe för vilket bönderna fick hålla både skjuts och traktering. Fogden hade stor makt och myndighet, han tog upp skatt och förvaltade de kungliga egendomarna samt svarade för ordning och säkerhet i landet, ledde förhandlingarna på tinget och kungjorde dess beslut. Han ombesörjde utskrivning av krigsfolk och höll mönstring vid vapentingen. Inte sällan frestades han att missbruka sin ställning för egen fördel. Då han hade både skatteindrivning och rättsväsenet i sin hand, låg det nära till hands att utdöma högre böter, som han sedan stoppade i sin egen ficka. När fogden hade landskapet i förläning var faran för godtycke ännu större. (Källa: Hammerdals/Gåxsjö historia, Gunnar Englund) Öriket Mans vapen, som för övrigt är öns statsvapen än i dag, har i det norska medeltidsriket endast återfunnits hos Hallsten Torleifsson och hans son Nils Hallstensson. Detta har föranlett H. Hildebrand och N. Ahnlund att från mer allmänna utgångspunkter hålla någon form av samband mellan ön Man och de jämtländska vapeninnehavarna för troligt. (Källa: Jämten 1969, C.R. Carlsson) Magnus 'Barfot', 1073-1103, kung i Norge, använde samma vapen (de tre benen) som Hallsten Torleifsson. (Källa: G.V.C. Young) De främsta bland de adliga krigarna var riddarna som dubbades av kungen. Riddarna betjänades av adliga väpnare och småsvenner. Riddarväsendets anda var chevaleresk. Trohet, heder och ära framställdes som höga ideal. Till riddarnas plikter hörde att skydda de svaga. I första hand kom detta gälla kvinnorna, och de hyllades tillsammans med kampen och äventyret i sånger och romaner. En ringa del av denna kontinentala riddardiktning nådde i sent och stympat skick fram till vårt land. Genom sina väl behärskade rörelser ville riddarna framstå som ett föredöme i värdighet och sinnesjämvikt inför mängden. Den nya stormansklassen var väl medveten om sitt värde och sin plats i samhällshierarkin och fann ett sätt att uttrycka sin exklusivitet i bild. Det skedde genom heraldiken, genom vapensköldar och andra tecken. (Källa: Alf Åberg) Yrke: Ridder og riksråd, g. ca. 1300, Sigrid Håkonsdatter. Hallstein døde **.**.1345, Egge. Han var kongssønn fra Isle of Man, men arvet ikke kongedømmet fordi kong Magnus Lagabøte måtte avstå Isle of Man og Hebridene til Skottland ved freden i Perth i Skottland i 1266. Kanskje fikk han "regjere" som sysselmann i Jämtland som trøst av kong Magnus for den tapte kongekronen? Hans segl fra 1303 med tre avhugde, bøyde skanker er kanskje et lite bevis for slektskapet mot Skancke slekten i Jämtland. Skancke slekten har et våpen som har den avhugde skanken. Han var sysselmann for Jämtland fra 1326. Ugulen: Dei linjene som G[eorge] V[aughan] C[hichester] Young (fødd 1921; det kan Med omsyn til Skanke-ætta/ættene har det tidlegare vore vist til ei Det etterfølgende fant jeg på den britiske regjeringens offisielle sider; Også Stewart Baldwin anser det nå sannsynlig at de senere Kongene på Isle of Ut fra dette synes det sannsynlig at våpenet også har vært i bruk på Isle of En hypotese er at Hallsten Torleifsson (antatt kongsætling) ble riksråd og Skancke-litteraturen angir at også Magnus Berrføtt 1073-1103 brukte våpenet. Våpenet er også kjent fra Pommern på 1300-tallet, dvs etter 1266. Jeg Vennlig hilsen Her er utdraget vedr opprinnelsen til "Manx three Legs": THE THREE LEGS device seems to have been adopted in the Thirteenth Century A rather similar device was popular amongst the Celts and Norsemen in NW All the early examples of the Manx "Legs" show them as if running sunwise -------------------- Hallstein Torleivson f. **.**.1275, Isle of Man, Yrke: Ridder og riksråd, g. ca. 1300, Sigrid Håkonsdatter. Hallstein døde **.**.1345, Egge. Han var kongssønn fra Isle of Man, men arvet ikke kongedømmet fordi kong Magnus Lagabøte måtte avstêa Isle of Man og Hebridene til Skottland ved freden i Perth i Skottland i 1266. Kanskje fikk han "regjere" som sysselmann i Jämtland som trøst av kong Magnus for den tapte kongekronen? Hans segl fra 1303 med tre avhugde, bøyde skanker er kanskje et lite bevis for slektskapet mot Skancke slekten i Jämtland. Skancke slekten har et våpen som har den avhugde skanken. Han var sysselmann for Jämtland fra 1326. Yrke Ridder og riksråd i Norge 1303-1324, Sysselmann i Jämtland 1326-1333. Skanckes eventuelle tilknytning til kongehuset på Isle of Man bygger på forskninger gjort av Barney Young på Isle of Man. Hallsten er å betrakte som nøkkelpersonen i denne forskningen. Jemtlandsætten kom inn samtidig fra Danmark til Norge. Med hensyn till slektsvåpnet og kjente hjelmprydninger har den eventuellt sitt eldste utspring fra en slektgruppe i Pommern, som allerede på 1300-tallet førte like skanckevåpen. Fra omkring 1700 er den gjenværende delen av slekten i Jemtland, med hensyn til leveomstendigheter, er å betrakte som en ren bondeslekt. He was a memer of the Privy Council from 1303 to 1324, District Governor i Jämtland from 1326 on, and a knight. The issue of whether Hallstein was born on the Isle of Man and was descended from the royal house of the former Kingdom which included Man and the Hebrides has been debated. There are indications that the family came to Norway from Denmark ande originated in Pomerania. A family ther used a similar coat-of-arms. On the other hand, the researchers Carl Ruben Carlsson in Sweden, G.V.C. Young on the Isle of Man, and Sven Gaute Barfoth in Sweden have argued their conclusions that Hallstein truly was a direct descendant of the Man royal house. They propose that Hallstein and his mother emigrated to Norway toward the end of the thirteenth century (perhaps because King Magnus Lagabøter of Norway, having sold the Hebrides and Man to Scotland in 1266, arranged so that the District Governorship of Jämtland would in time come to Hallstein as consolation.) The facts are that King Magnus ceded Man and the Hebrides to the Scottish crown in 1266. The move was highly unpopular in the Islands and in 1275 there was a revolt led by the old Norse aristocracy. The rebels lost and the leaders and supporters were either killed or came to terms with the Scottish king, or fled the country. It is believed that Hallstein's father died in Scotland, while his mother fled with her young son to Norway and to the royal family there, to whom she was related. His family seat was the farm Egge in Nord Trøndelag, Norway. A surviving seal of his from 1303 has the Isle of Man royal coat-of-arms. He will most likely have adopted it after his mother. It is worth noting that King Magnus Barfot of Norway (1073-1103) utilized the same coat-of-arms. Torleifsson, Hallsten Teorin om Jämtlands-Skanckes eventuella anknytning till kungahuset på Isle of Man bygger på forskningar gjorda av Barney Young på Isle of Man. Hallsten är att betrakta som nyckelpersonen i denna forskning. Jämtlandsätten inkom sannolikt från Danmark till Norge. Med hänsyn till ättevapnet och kända hjälmprydnader har den eventuellt sitt äldsta ursprung från en släktgrupp i Pommern, som redan på 1300-talet förde lika skanckevapen. Från omkring 1700 är den kvarvarande delen av ätten i Jämtland, med hänsyn till levnadsomständigheter, att betrakta som en renodlad bondesläkt. Sid 384. Hallsten levde ännu 1345, känd första gången i två diplom 1303, det ena då han tillsammans med riddaren Audun Vigleiksson kungör för Verdalsborna i kungens ( Håkon VI, Magnus Lagaböters son) (Det var väl Håkon V, som var Magnus Lagabötes son, PW) namn en dom och det andra där han med riksråden baron Bjarne Erlingsson till Bjarköy, baron Erling Amundsson och baron Snare Aslaksson har uppdraget att fullfölja domen. Han var riddare och norskt riksråd senast 1303, nämnd syssloman i Jämtland. Hans sätesgård var Egge i Tröndelagen. Enligt bevarat sigill från 1303 förde hans Isle of Man's kungavapen med 3 avhuggna böjda skankar förenade i trepass och ordnade motsols. Gift före 1300 med Sigrid Håkonsdotter. Hallsten skänkte 2 pund jordagods till Trondenes kirke för Sigrid Håkonsdotters själ. (Sigrid var gift först med Ogmund Guttormsson, med vilken hon hade sonen Olaf Ogmundsson). Sigrid hade en syster Cecilia, som 1363 instiftar en själamässa för henne och hennes son Olaf. Källa: Skancke-ätten av Herje Skuncke 1978. Det är forskarna Carl Ruben Carlsson, G.V.C. Young på Isle of Man och Sven Gaute Barfoth, som med gemensamma ansträngningar kommit fram till ett resultat, som i stort ger besked att släkten Skancke i själva verket är en gren av Isle of Man's kungahus och att den grundades i Sverige och Norge i och med att Hallsten Torleifsson och hans mor prinsessan Magnhild i slutet av 1200-talet emigrerade från Isle of Man och bosatte sig i Norge. Min fundering: Ornade kung Magnus "Lagaböte" det så att Hallsten fick Jämtland som "tröst" för att Magnus överlät Isle of Man och Hebriderna till Skottland 1266 ? xxxxxx Magnus Lagabøte 1263-1280 Magnus Lagabøte, som var sønn av Håkon Håkonsson, var nok en litt fredeligere mann enn faren sin. Magnus solgte Hebridene og Man til skottene og sluttet fred med dem i 1266. Han holdt også fred med nabolandene, og han lot til og med være å sette makt bak kravet om medgift for sin danske hustru. Han fikk den heller aldri utbetalt. Magnus er mest kjent for den innsatsen han gjorde for å utvikle lovverket. Magnus Lagabøtes landslov, som ble utarbeidet i den tiden han var konge, samordnet lovene for de fire lagtingene og la samtidig lovgivningen under kongen en gang for alle. For kjøpstedene ble det utarbeidet en felles bylov, og aristokratiet, riksembetsmennene og hirden fikk sine privilegier og plikter nøye definert i "Hirdskråen". Hensikten med lovgivningen var å skape et rettsfellesskap for hele riket, med utvisking av gamle, regionale rettsforskjeller. Slik sett kan lovgivningen sees som et bevis på sentralmaktens seier over lagtingenes og bøndenes styringsmyndighet. Magnus innførte også titler etter utenlandsk mønster: Lendmennene ble hetende baroner, og skutilsveinene ble hetende riddere. I én sammenheng støtte Magnus på hard motstand. Den norske erkebiskopen nektet å godta kongen som lovgiver for kirken. Etter langvarig tautrekking kom det til forlik mellom kongen og erkebiskopen, den såkalte sættargjerden, i Tønsberg i 1277. I denne overenskomsten fikk kirken betydelig skattefrihet og flere andre privilegier. Magnus Lagabøtes sønn, Eirik Magnusson, overtok kongemakten da faren døde i 1280 Om ovenstående er riktig,og Isle of Man ble overdratt Scottland mot betaling, er det jo mye som tyder på at en eller annen kompensasjon ville vært naturlig. En ting som ikke er gjort poeng av noe sted jeg har sett, er det faktum at Hallstein var yngste av 5 brødre, og derav uansett ikke ville blitt Konge, om man forble på Norrønne hender. I tillegg er Hallstein Torleivsson født 1272, eller 6 år etter at Scottland har overtatt øya. Magnus Lagabøte går bort allerede 1280 når Hallstein er 6 år gammel, så kompensasjon med tilhørende privilegier må i såfall ha tilfalt hans far, og deretter nedarvet. CROVAN Fra Olav Arne Korsnes sine nettsider: "Historikkeren Barney Young på Isle of Man vil ha det til at Halstein var Etter å ha lest gjennom en del innlegg om dette på nettet, tror jeg nok RESIDENCE: Fogd i Jämtland 1326-1333 BIRTH: ABT 1272, Isle of Man, England (?) Historikeren Barney Young på Isle of Man vil ha det til at Halstein var sønn av Torleif Haraldsson og Magnhild, datter av Godred Magnusson, d 1275, konge av Suderøyene 1265-66. Han begrunner det med at ættevåpnet til denne ætten stammer fra kongehuset på Isle of Man, som førte et tilsvarende våpen. Young har også laget en hypotetisk stamtavle som viser Halstein Torleifssons ætt som opphav til de øvrige Skankeættene i Norden ("The three legs go to Scandinavia", og "Fra Skanke-slektens historie", Isle of Man 1986). <P> Barn etter Hallstein Torleivsson og ukjent ektefelle var: Ridder og riksråd. Fogd/sysselmann over Jãmtland 1326-1333. Födelseort tveksam HALLSTEIN Torleifsson Källa:http://harmkraka.se/slaktforskning/fm/index.htm Ridder. Død 1345. Historikeren Barney Young på Isle of Man vil ha det til at Halsteinvar sønn av Torleif Haraldsson og Magnhild, datter av GodredMagnusson, d 1275, konge av Suderøyene 1265-66. Han begrunner det medat ættevåpnet til denne ætten stammer fra kongehuset på Isle of Man,som førte et tilsvarende våpen. Young har også laget en hypotetiskstamtavle som viser Halstein Torleifssons ætt som opphav til de øvrigeSkankeættene i Norden ("The three legs go to Scandinavia", og "FraSkanke-slektens historie", Isle of Man 1986). Riksråd, syssloman, riddare i Norge. {geni:about_me} =Feil informasjon= '''Se også denne siden:''' [http://www.heraldik.se/heraldica/post.asp?method=ReplyQuote&REPLY_ID=5701&TOPIC_ID=785&FORUM_ID=6 Forum för nordiska heraldiker] --------------------------------------------------------- http://home.online.no/~kjelhoey/Genealogi/schancke2.htm Isle Of Man tillhörde Norge År 800-1300 Vissa skribenIsle Of Man tillhörde Norge År 800-1300 Norsk överhöghet: Eget biskopsäte under Trondheim under medeltiden: Om Hallstein Torleifsson: Stilleståndtraktaten: Sigrid Håkansdotter: Kungason? Riddare. Norskt riksråd 1303-1324 Sigill: Jurisdikation över Jämtland, kungens mani Jämtland. Bodde på Kungsgården på Frösön mesta tiden. Fogden hade stor makt: Missbruk av sin ställning: Riddare: Riddarväsendet: Vapensköldar Egge vid Stenkjer, Tröndelag Skanke-ätten (1. The three legs go to Scandinavia, och Fra Skanke-slektens historie, Isle of Man 1986, Barney Young, Isle of Man. 2. Det norske folks historie, P. A. Munch. 3. Jämten 1969, C.R. Carlsson. 4. JHH:I, Ahnlund. 5. Skanke-ätten. 6. Herje Skuncke, 1978.) Professor Ahnlund skriver att han med stöd av kronologien inte anser uteslutet att riddaren Hallsten Torleifsson, (1272-1345), som var i full verksamhet vid 1300-talets ingång, kan ha varit systerson till Magnus Håkonsson Lagaböter (1238-1280), som var son till Håkan IV den Äldre (1204-1263). Man erinrar sig Magnus Erikssons förmyndarregerings aktningsfulla sätt att titulera honom å kungens vägnar. Vapnet verkar stämma med Isle of Man´s. Målningar i Hackås kyrka: Hövdingesäte i Fylkemannagården Forskningar: GIft med: Syster Cecilia. Fosrskarnas resultat: Generelle notater: Referansen til Hallstein Torleifssons våpen med tre ben er et diplom fra 1303 (DN III:56). Det er gjengitt i Norske sigiller fra middelalderen (Huitfeldt-Kaas, 1899). Nils Ahnlund viser også våpenet til Hallstein Torleifsson i 'Jämtlands och Härjedalens historia' og skriver: 'det överensstämmar, märkligt nog, såväl med konungariket Mans som med Siciliens vapen, brukade under normandisk tid'. Ridder. Død 1345. Historikeren Barney Young på Isle of Man vil ha det til at Halstein var sønn av Torleif Haraldsson og Magnhild, datter av Godred Magnusson, d 1275, konge av Suderøyene 1265-66. Han begrunner det med at ættevåpnet til denne ætten stammer fra kongehuset på Isle of Man, som førte et tilsvarende våpen. Young har også laget en hypotetisk stamtavle som viser Halstein Torleifssons ætt som opphav til de øvrige Skankeættene i Norden ("The three legs go to Scandinavia", og "Fra Skanke-slektens historie", Händelse Datum Plats Källa Hallstein døde **.**.1345, Egge. Han var kongssønn fra Isle of Man, men arvet ikke kongedømmet fordi kong Magnus Lagabøte måtte avstå Isle of Man og Hebridene til Skottland ved freden i Perth i Skottland i 1266. Kanskje fikk han "regjere" som sysselmann i Jämt- land som trøst av kong Magnus for den tapte kongekronen? Hans segl fra 1303 med tre avhugde, bøyde skanker er kanskje et lite bevis for slektskapet mot Skancke slekten i Jämtland. Skancke slekten har et våpen som har den avhugde skanken. Han var sysselmann for Jämtland fra 1326. Noteringar Bilden ovan visar Hallsten Torleifssons sigill från 1303. (Källa: Jämten 1969 Under det norska ärkebiskopsdömet i Trondheim var Isle of Man ett eget biskopssäte under medeltiden. Hallstens Torleifsson var troligen född på Isle of Man, där såväl Hallsten som hans far sannolikt hade blivit kungar om inte norske kungen Magnus Lagaböte vid freden i Perth (vid en vik ovanför Edinburgh, Skottland), år 1266 hade tvingats avstå öarna Isle of Man och Hebriderna till den skotske kungen Alexander III. Att komma under skotskt styre var inte populärt bland befolkningen på öarna och resulterade i ett uppror år 1275, som dock slutade med förlust för upprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade Hallsten och sannolikt också hans moder till Norge medan fadern uppges ha dött i Skottland. I stilleståndstraktaten mellan kung Erik Menved (1274-1319) av Danmark och Erik Magnusson (1268-1299) av Norge från 1295 är det nämnt en Torlack Skenck mellan garanterna (som nr 17 av 23) på norsk sida, som kan vara ett fel för Torleif Skanke, och han kan därmed duga bra som far till Hallstein Torleifsson ? Brevet finns i Regesta Norvegica II, nr 790. Flera av de norska garanterna har varit svåra att identifiera. -------------------- Hallsten's lineage to the Isle of Man kings is based on research by GVC Ridder. Død 1345. Yrke: Riksråd, riddare och fogde i Jämtland 1326-1333 Händelse Datum Plats Källa f. **.**.1275, Isle of Man, Yrke: Ridder og riksråd, g. CA. 1300, Sigrid Håkonsdatter, f. CA. 1280, Ringerike?, d. **.**.1363, Egge. Hallstein døde **.**.1345, Egge. Han var kongssønn fra Isle of Man, men arvet ikke kongedømmet fordi kong Magnus Lagabøte måtte avstå Isle of Man og Hebridene til Skottland ved freden i Perth i Skottland i 1266. Kanskje fikk han "regjere" som sysselmann i Jämt- land som trøst av kong Magnus for den tapte kongekronen? Hans segl fra 1303 med tre avhugde, bøyde skanker er kanskje et lite bevis for slektskapet mot Skancke slekten i Jämtland. Skancke slekten har et våpen som har den avhugde skanken. Han var sysselmann for Jämtland fra 1326. Familj med Sigrid HÅKONSDOTTER (1281 - 1363) Noteringar Vid freden i Perth, Skottland, 1266 avstod norske kungen Magnus Lagaböte öarna Isle of Man och Hebriderna till Alexander III av Skottland. Det var icke populärt bland befolkningen på öarna och resulterade i ett uppror 1275 som slutade med förlust för upprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade Hallstein Torleifsson till Norge och modern Maud säges ha följt efter 1292. Hallstein var i Nidaros 1303 som 'kongsmann' under kung Håkon VI (Magnus Lagabötes son). Där brukade han ön Manþs kungliga sigill, som togs i bruk som sigill för kungarna på Man omkring mitten av 1200-talet. Hallstein blev slagen till riddare och utnämnd till syssloman i Jämtland. I juli 1326 gav kung Magnus VII Eriksson av Norge-Sverige Hallstein och lagman Arne i uppdrag att undersöka klagomål framställda av ärkebiskop Olav i Uppsala. Olav hade jurisdikation över Jämtland trots att Jämtland på den tiden var en del av Norge. (Källa: G.V.C. Young 1986) P.A.Munch i 'Det norske folks historie' skriver i 1862 i forbindelse med diplomet av 1326 der Hallstein Thorleifson er nevnt som Sysselmann: 'Den her nevnte Hr. Hallstein var en af de gamle herrer fra Kong Haakons tid, der allerede i 1303 anvendtes som overordentlig kongelig Ombudsmand i Thrøndelagen, hvor han synes at have haft hjemme'. (s. 371). På s. 377 hvor Munch ramser opp sysselmennene, skriver han 'Hr. Hallstein Thorleifssøn, fra Trøndelagen' så der tar han ingen forbehold. (Källa: May Teistevoll) Fadern flyttade till Norge, men det förekommer två olika uppgifter om när detta hände; G.V.C. Young anger 1280 medan May Teistevoll har angett år 1250. Är den senare uppgiften riktig så bör Hallsten vara född i Norge. (Egen sammanställning) Hallstein Torleivsson. Ridder. Død 1345. Historikeren Barney Young på Isle of Man vil ha det til at Halstein var sønn av Torleif Haraldsson og Magnhild, datter av Godred Magnusson, d 1275, konge av Suderøyene 1265-66. Han begrunner det med at ættevåpnet til denne ætten stammer fra kongehuset på Isle of Man, som førte et tilsvarende våpen. Young har også laget en hypotetisk stamtavle som viser Halstein Torleifssons ætt som opphav til de øvrige Skankeættene i Norden ('The three legs go to Scandinavia', og 'Fra Skanke-slektens historie', Isle of Man 1986). Barn etter Hallstein Torleivsson og ukjent ektefelle var: Johan Hallsteinsson, Nils Hallsteinsson och Thord i Almholte. FOGDENS UPPGIFTER. För att styra den del av Norge som Jämtland utgjorde, behövde den norske kungen en representant i landet. Från början kallades han sysselman eller fogde. Fogden var bosatt på Kungsgården på Frösön. Han uppträdde med mycken ståt. På sina resor åtföljdes han av ett stort följe för vilket bönderna fick hålla både skjuts och traktering. Fogden hade stor makt och myndighet, han tog upp skatt och förvaltade de kungliga egendomarna samt svarade för ordning och säkerhet i landet, ledde förhandlingarna på tinget och kungjorde dess beslut. Han ombesörjde utskrivning av krigsfolk och höll mönstring vid vapentingen. Inte sällan frestades han att missbruka sin ställning för egen fördel. Då han hade både skatteindrivning och rättsväsenet i sin hand, låg det nära till hands att utdöma högre böter, som han sedan stoppade i sin egen ficka. När fogden hade landskapet i förläning var faran för godtycke ännu större. (Källa: Hammerdals/Gåxsjö historia, Gunnar Englund) Öriket Mans vapen, som för övrigt är öns statsvapen än i dag, har i det norska medeltidsriket endast återfunnits hos Hallsten Torleifsson och hans son Nils Hallstensson. Detta har föranlett H. Hildebrand och N. Ahnlund att från mer allmänna utgångspunkter hålla någon form av samband mellan ön Man och de jämtländska vapeninnehavarna för troligt. (Källa: Jämten 1969, C.R. Carlsson) Magnus 'Barfot', 1073-1103, kung i Norge, använde samma vapen (de tre benen) som Hallsten Torleifsson. (Källa: G.V.C. Young) De främsta bland de adliga krigarna var riddarna som dubbades av kungen. Riddarna betjänades av adliga väpnare och småsvenner. Riddarväsendets anda var chevaleresk. Trohet, heder och ära framställdes som höga ideal. Till riddarnas plikter hörde att skydda de svaga. I första hand kom detta gälla kvinnorna, och de hyllades tillsammans med kampen och äventyret i sånger och romaner. En ringa del av denna kontinentala riddardiktning nådde i sent och stympat skick fram till vårt land. Genom sina väl behärskade rörelser ville riddarna framstå som ett föredöme i värdighet och sinnesjämvikt inför mängden. Den nya stormansklassen var väl medveten om sitt värde och sin plats i samhällshierarkin och fann ett sätt att uttrycka sin exklusivitet i bild. Det skedde genom heraldiken, genom vapensköldar och andra tecken. (Källa: Alf Åberg) Yrke: Ridder og riksråd, g. ca. 1300, Sigrid Håkonsdatter. Hallstein døde **.**.1345, Egge. Han var kongssønn fra Isle of Man, men arvet ikke kongedømmet fordi kong Magnus Lagabøte måtte avstå Isle of Man og Hebridene til Skottland ved freden i Perth i Skottland i 1266. Kanskje fikk han "regjere" som sysselmann i Jämtland som trøst av kong Magnus for den tapte kongekronen? Hans segl fra 1303 med tre avhugde, bøyde skanker er kanskje et lite bevis for slektskapet mot Skancke slekten i Jämtland. Skancke slekten har et våpen som har den avhugde skanken. Han var sysselmann for Jämtland fra 1326. Ugulen: Dei linjene som G[eorge] V[aughan] C[hichester] Young (fødd 1921; det kan Med omsyn til Skanke-ætta/ættene har det tidlegare vore vist til ei Det etterfølgende fant jeg på den britiske regjeringens offisielle sider; Også Stewart Baldwin anser det nå sannsynlig at de senere Kongene på Isle of Ut fra dette synes det sannsynlig at våpenet også har vært i bruk på Isle of En hypotese er at Hallsten Torleifsson (antatt kongsætling) ble riksråd og Skancke-litteraturen angir at også Magnus Berrføtt 1073-1103 brukte våpenet. Våpenet er også kjent fra Pommern på 1300-tallet, dvs etter 1266. Jeg Vennlig hilsen Her er utdraget vedr opprinnelsen til "Manx three Legs": THE THREE LEGS device seems to have been adopted in the Thirteenth Century A rather similar device was popular amongst the Celts and Norsemen in NW All the early examples of the Manx "Legs" show them as if running sunwise -------------------- Hallstein Torleivson f. **.**.1275, Isle of Man, Yrke: Ridder og riksråd, g. ca. 1300, Sigrid Håkonsdatter. Hallstein døde **.**.1345, Egge. Han var kongssønn fra Isle of Man, men arvet ikke kongedømmet fordi kong Magnus Lagabøte måtte avstêa Isle of Man og Hebridene til Skottland ved freden i Perth i Skottland i 1266. Kanskje fikk han "regjere" som sysselmann i Jämtland som trøst av kong Magnus for den tapte kongekronen? Hans segl fra 1303 med tre avhugde, bøyde skanker er kanskje et lite bevis for slektskapet mot Skancke slekten i Jämtland. Skancke slekten har et våpen som har den avhugde skanken. Han var sysselmann for Jämtland fra 1326. Yrke Ridder og riksråd i Norge 1303-1324, Sysselmann i Jämtland 1326-1333. Skanckes eventuelle tilknytning til kongehuset på Isle of Man bygger på forskninger gjort av Barney Young på Isle of Man. Hallsten er å betrakte som nøkkelpersonen i denne forskningen. Jemtlandsætten kom inn samtidig fra Danmark til Norge. Med hensyn till slektsvåpnet og kjente hjelmprydninger har den eventuellt sitt eldste utspring fra en slektgruppe i Pommern, som allerede på 1300-tallet førte like skanckevåpen. Fra omkring 1700 er den gjenværende delen av slekten i Jemtland, med hensyn til leveomstendigheter, er å betrakte som en ren bondeslekt. He was a memer of the Privy Council from 1303 to 1324, District Governor i Jämtland from 1326 on, and a knight. The issue of whether Hallstein was born on the Isle of Man and was descended from the royal house of the former Kingdom which included Man and the Hebrides has been debated. There are indications that the family came to Norway from Denmark ande originated in Pomerania. A family ther used a similar coat-of-arms. On the other hand, the researchers Carl Ruben Carlsson in Sweden, G.V.C. Young on the Isle of Man, and Sven Gaute Barfoth in Sweden have argued their conclusions that Hallstein truly was a direct descendant of the Man royal house. They propose that Hallstein and his mother emigrated to Norway toward the end of the thirteenth century (perhaps because King Magnus Lagabøter of Norway, having sold the Hebrides and Man to Scotland in 1266, arranged so that the District Governorship of Jämtland would in time come to Hallstein as consolation.) The facts are that King Magnus ceded Man and the Hebrides to the Scottish crown in 1266. The move was highly unpopular in the Islands and in 1275 there was a revolt led by the old Norse aristocracy. The rebels lost and the leaders and supporters were either killed or came to terms with the Scottish king, or fled the country. It is believed that Hallstein's father died in Scotland, while his mother fled with her young son to Norway and to the royal family there, to whom she was related. His family seat was the farm Egge in Nord Trøndelag, Norway. A surviving seal of his from 1303 has the Isle of Man royal coat-of-arms. He will most likely have adopted it after his mother. It is worth noting that King Magnus Barfot of Norway (1073-1103) utilized the same coat-of-arms. Torleifsson, Hallsten Teorin om Jämtlands-Skanckes eventuella anknytning till kungahuset på Isle of Man bygger på forskningar gjorda av Barney Young på Isle of Man. Hallsten är att betrakta som nyckelpersonen i denna forskning. Jämtlandsätten inkom sannolikt från Danmark till Norge. Med hänsyn till ättevapnet och kända hjälmprydnader har den eventuellt sitt äldsta ursprung från en släktgrupp i Pommern, som redan på 1300-talet förde lika skanckevapen. Från omkring 1700 är den kvarvarande delen av ätten i Jämtland, med hänsyn till levnadsomständigheter, att betrakta som en renodlad bondesläkt. Sid 384. Hallsten levde ännu 1345, känd första gången i två diplom 1303, det ena då han tillsammans med riddaren Audun Vigleiksson kungör för Verdalsborna i kungens ( Håkon VI, Magnus Lagaböters son) (Det var väl Håkon V, som var Magnus Lagabötes son, PW) namn en dom och det andra där han med riksråden baron Bjarne Erlingsson till Bjarköy, baron Erling Amundsson och baron Snare Aslaksson har uppdraget att fullfölja domen. Han var riddare och norskt riksråd senast 1303, nämnd syssloman i Jämtland. Hans sätesgård var Egge i Tröndelagen. Enligt bevarat sigill från 1303 förde hans Isle of Man's kungavapen med 3 avhuggna böjda skankar förenade i trepass och ordnade motsols. Gift före 1300 med Sigrid Håkonsdotter. Hallsten skänkte 2 pund jordagods till Trondenes kirke för Sigrid Håkonsdotters själ. (Sigrid var gift först med Ogmund Guttormsson, med vilken hon hade sonen Olaf Ogmundsson). Sigrid hade en syster Cecilia, som 1363 instiftar en själamässa för henne och hennes son Olaf. Källa: Skancke-ätten av Herje Skuncke 1978. Det är forskarna Carl Ruben Carlsson, G.V.C. Young på Isle of Man och Sven Gaute Barfoth, som med gemensamma ansträngningar kommit fram till ett resultat, som i stort ger besked att släkten Skancke i själva verket är en gren av Isle of Man's kungahus och att den grundades i Sverige och Norge i och med att Hallsten Torleifsson och hans mor prinsessan Magnhild i slutet av 1200-talet emigrerade från Isle of Man och bosatte sig i Norge. Min fundering: Ornade kung Magnus "Lagaböte" det så att Hallsten fick Jämtland som "tröst" för att Magnus överlät Isle of Man och Hebriderna till Skottland 1266 ? xxxxxx Magnus Lagabøte 1263-1280 Magnus Lagabøte, som var sønn av Håkon Håkonsson, var nok en litt fredeligere mann enn faren sin. Magnus solgte Hebridene og Man til skottene og sluttet fred med dem i 1266. Han holdt også fred med nabolandene, og han lot til og med være å sette makt bak kravet om medgift for sin danske hustru. Han fikk den heller aldri utbetalt. Magnus er mest kjent for den innsatsen han gjorde for å utvikle lovverket. Magnus Lagabøtes landslov, som ble utarbeidet i den tiden han var konge, samordnet lovene for de fire lagtingene og la samtidig lovgivningen under kongen en gang for alle. For kjøpstedene ble det utarbeidet en felles bylov, og aristokratiet, riksembetsmennene og hirden fikk sine privilegier og plikter nøye definert i "Hirdskråen". Hensikten med lovgivningen var å skape et rettsfellesskap for hele riket, med utvisking av gamle, regionale rettsforskjeller. Slik sett kan lovgivningen sees som et bevis på sentralmaktens seier over lagtingenes og bøndenes styringsmyndighet. Magnus innførte også titler etter utenlandsk mønster: Lendmennene ble hetende baroner, og skutilsveinene ble hetende riddere. I én sammenheng støtte Magnus på hard motstand. Den norske erkebiskopen nektet å godta kongen som lovgiver for kirken. Etter langvarig tautrekking kom det til forlik mellom kongen og erkebiskopen, den såkalte sættargjerden, i Tønsberg i 1277. I denne overenskomsten fikk kirken betydelig skattefrihet og flere andre privilegier. Magnus Lagabøtes sønn, Eirik Magnusson, overtok kongemakten da faren døde i 1280 Om ovenstående er riktig,og Isle of Man ble overdratt Scottland mot betaling, er det jo mye som tyder på at en eller annen kompensasjon ville vært naturlig. En ting som ikke er gjort poeng av noe sted jeg har sett, er det faktum at Hallstein var yngste av 5 brødre, og derav uansett ikke ville blitt Konge, om man forble på Norrønne hender. I tillegg er Hallstein Torleivsson født 1272, eller 6 år etter at Scottland har overtatt øya. Magnus Lagabøte går bort allerede 1280 når Hallstein er 6 år gammel, så kompensasjon med tilhørende privilegier må i såfall ha tilfalt hans far, og deretter nedarvet. CROVAN Fra Olav Arne Korsnes sine nettsider: "Historikkeren Barney Young på Isle of Man vil ha det til at Halstein var Etter å ha lest gjennom en del innlegg om dette på nettet, tror jeg nok RESIDENCE: Fogd i Jämtland 1326-1333 BIRTH: ABT 1272, Isle of Man, England (?) Historikeren Barney Young på Isle of Man vil ha det til at Halstein var sønn av Torleif Haraldsson og Magnhild, datter av Godred Magnusson, d 1275, konge av Suderøyene 1265-66. Han begrunner det med at ættevåpnet til denne ætten stammer fra kongehuset på Isle of Man, som førte et tilsvarende våpen. Young har også laget en hypotetisk stamtavle som viser Halstein Torleifssons ætt som opphav til de øvrige Skankeættene i Norden ("The three legs go to Scandinavia", og "Fra Skanke-slektens historie", Isle of Man 1986). <P> Barn etter Hallstein Torleivsson og ukjent ektefelle var: Ridder og riksråd. Fogd/sysselmann over Jãmtland 1326-1333. Födelseort tveksam HALLSTEIN Torleifsson Källa:http://harmkraka.se/slaktforskning/fm/index.htm Ridder. Død 1345. Historikeren Barney Young på Isle of Man vil ha det til at Halsteinvar sønn av Torleif Haraldsson og Magnhild, datter av GodredMagnusson, d 1275, konge av Suderøyene 1265-66. Han begrunner det medat ættevåpnet til denne ætten stammer fra kongehuset på Isle of Man,som førte et tilsvarende våpen. Young har også laget en hypotetiskstamtavle som viser Halstein Torleifssons ætt som opphav til de øvrigeSkankeættene i Norden ("The three legs go to Scandinavia", og "FraSkanke-slektens historie", Isle of Man 1986). Riksråd, syssloman, riddare i Norge. |
|---|
| Given names | Surname | Sosa | Birth | Place | Death | Age | Place | Last change | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 753 | 1 | 680 | 73 | M | YES | YES | ||||||||||
|
|
||||||||||||||||
| Given names | Surname | Age | Given names | Surname | Age | Marriage | Place | Last change | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
|||||||||||||
| Media | Title | Individuals | Families | Sources | Last change |
|---|
| Title | Abbreviation | Author | Publication | Individuals | Families | Media objects | Shared notes | Last change |
|---|
| Repository name | Sources | Last change |
|---|
| Submitter name | Individuals | Families | Last change |
|---|